Hur typiskt är det inte egentligen?
Har man inte hur mycket som helst att göra så blir man sjuk istället och orkar inte göra något av den anledningen istället.
Nu börjar förkylningen äntligen ge med sig, istället är det Andreas som åker dit på skiten. Och han som ska iväg och fiska i helgen med min sida av familjen.
Tja, håller han sig varm och tar det lugnt så är det ingen större fara. Förkylningar brukar inte vara överdrivet långvariga.
Natalie har klarat sig, lite småsnorig och hostig, men inget som tar på hennes allmäntillstånd. Hon lever rövare på dagis och pratar massor, jämt och hela tiden. Nätt och jämt att hon är tyst när hon sover.
I morgon är det dags för jobb igen, ska bli skönt att komma tillbaka och få göra någonting igen. Det är aptråkigt att sitta uppe hela och försöka komma på saker att fördriva tiden med.
Sitter visserligen och tittar på serier, försöker hitta sätt att dra ner på ekonomin, sätt att hålla värmen och dra ner på el kostnaderna och sätt man kan göra för att spara in på pengar.
Vill man betala av onödiga krediter och sen spara pengar för att kunna hitta på saker och även flytta till något som inte är en hyresrätt så får man göra en massa ändringar och prioriteringar.
Nu kika vidare efter serier och sånt..
Kramar
// Linda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar