Kärleken till ens eget barn går inte att förklara. Lyckan att bara veta att man har "avlat" en del av sig själv till något så stort som det är går inte att beskriva.
Natalie är en så stor flicka nu och jag är så stolt över henne. Visst finns det gånger man bara vill slita av sig håret och gömma sig under täcket. Hon är helt enkelt för envis och för obstinat att man inte vet vad man ska ta sig till.
Men när hon lär sig något nytt, vare sig det är ett ord eller något annat så spricker man av lycka och av stolthet.
Hon är helt blöjfri på dagarna och snart är det även dags att ta tag i nätterna.
Hon är mitt allt.
 |
| Provar en peruk på juldagen |
//Linda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar